Sorry för dålig uppdatering. Känner mig allmänt ledsen, besviken och omotiverad till att träna något med Evald eftersom det känns lite meningslöst faktiskt....

Vi är väl lite i botten igen... och igen .. och igen. Börjar bli tröttsamt att inte ens kunna gå en normal daglig promenad som alla andra verkar kunna. Alla timmar jag lägger på "lågaktivitetsträning" (mycket passitivitetsträning, självkontroll, miljöträning, massage, lugna promenader m.m.) verkar liksom aldrig falla på plats med långvariga resultat hur mycket jag än anstränger mig. Hela mitt liv går ut på att Evald ska känna sig harmonisk och "okej" i tillvaron. Han kommer aldrig kunna leva ett värdigt liv utanför denna gården känns det som. Den tanken framkallar väldigt mycket ångest eftersom jag vet att jag inte kan stanna här föralltid (även fast jag vill bo här hela livet så kommer mamma och pappa nog tvingas att slänga ut mig innan jag blir 40 iallafall..Får hoppas att dom flyttar först   ) Nä, men allvarligt.. det känns verkligen inte kul när man tänker närmre på det och detta är väl nåt jag tänker på mer eller mindre varje dag.

Imorgon ska jag prata med min veterinär om allt och boka tid till en ordentlig undersökning (hejdå lönen!) av honom för att utesluta alla medicinska/fysiska orsaker till att han är så stressad . Jag har även reagerat på att han ibland skäller till när han lägger sig. Oftast när han har tråkigt.... jag vet inte om det är ett litet "protest-skall" eller om han faktiskt har ont någonstans. Detta händer aldrig under träning eller utomhus, så jag vet inte.. Finns det inget i hans kropp som påverkar beteendet så får vi gå vidare därifrån och försöka hitta en annan lösning..

Jag kände bara att jag behövde skriva av mig lite.....

Sedan sist har jag gått promenad med några andra okända hundar, det gick väldigt bra!   Evald skötte sig exemplariskt och var "kompis" med alla. Jag har också gått finjasjöleden själv med Evald. Det var en fin tur på 2 mil. Det gick också bra tills vi kom till vägen, det gick inte att gå mer än typ 8-10 m ner i diket så Evald fick spel och jag blev tillslut tvungen att bära honom en bit för att kunna komma framåt över huvud taget. I famnen blev han tyst och lite lugnare men fortfarande hyperstirrig.

Idag har jag iallafall spårat med Evald.. Ett vanligt, ganska kort spår med 2 vinklar. Typiskt nog gick det inte alls bra. (Kom ihåg: Ska bara viltspåra i fortsättningen.) När jag gick spåret så sprang det en hare över det så antagligen var det svårt för Evald att ignorera det spåret. Särskillt eftersom det är mycket roligare att spåra hare om man nu måste spåra något öht tycker Evald... Efter spåret gjorde jag "misstaget" att leka med honom (kampa och kasta en boll i ett snöre... vilket jag inte brukar göra) då steg ju aktivitetsnivån till tusen - Evald fick syn på en fågel som flög på himlen och stack iväg (som han oftast brukar göra om han redan är uppjagad) Han kom snabbt igen men det var liksom droppen kände jag....   

 Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. Lägger in lite bilder från de senaste dagarna istället.

Eva med Elsa & Evald på hundslingan

Och Luna har äntligen blivit av med pälsen. Hon kan numera röra sig och leka utan att börja tok-flåsa efter några meter. Hon kan vara med oss i trädgården utan att behöva gräva gropar och försöka leta efter skugga överallt. En pigg och glad hund!   Tänk att så lite kan göra så mycket. Snygg blev hon ju inte iallafall. Hon hade enormt mycket päls och fick ännu mer efter att hon opererade bort livmodern.  

 

cassi

9 maj 2012 19:12

På vilket sätt blir han stressad?

http://clexie.wordpress.com

 

Åsa

12 maj 2012 20:27

Åh, vad jag känner igen mig i allt du skriver. Jag har ju min Lucky som jag jobbar med dagligen.
Han triggas igång av ALLT.
Har börjat gå på Hallens i Bromölla med honom. Gitte som har den hundskolan är helt fantastisk. Vi lär oss SÅ mkt och det märks på Lucky att han mår bättre nu. Vi tränar honom ENSAM utan andra hundar.
Men vi kan ju fortfarande inte gå nga trevliga promenader med störningsmoment...
Jag förstår precis hur du känner!

http://www.luckydays.me

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej! Det var sjukt längesedan jag skrev i bloggen och det är nog inte en enda människa som fortfarande tittar in här.    Det har hänt väldigt mycket sedan sist. Jag har bland annat träffat den stora kärleken och flyttat till en marklägenhet i e...

Till slut tappar man liksom orken. Blir nog en paus nu, på obestämd tid. Det gäller att inse sina begränsningar och arbeta utifrån hundens förutsättningar. Jag kan inte leva mitt liv enbart för att göra ett annat liv drägligt och det har gått för lån...

  Idag var jag, mamma, elin (tvillingsyster) och hundarna på söderåsens nationalpark och vandrade/fikade/njöt av kopparhattens utsikt. Perfekt väder eftersom det var varmt och soligt men blåste en hel del när man kom högre upp. Hit ska j...

Måste bara skriva detta, är sååååååååååååååååååååååååååå glad!!!!! Efter jobbet tog jag med Evald ut på en löprunda. 4 av 4 lyckade bilmöten (en klart högre stress hos honom men inga utfall eller ljud), höll sig nära och vände på ½ sekund vid varje...

Ojojojojoj, vilken bortglömd blogg. Vi tar det ganska lugnt här hemma. Mest fysträning och små korta lydnadspass. Det har inte blivit så mycket hundträning som jag hade planerat, men det känns bara bra att pausa lite. Vi är för det mesta ute i skogen...